Monday 9 August 2010

Hello London!

Well, not that it really changes much but I have lifted from the ground and soared over to London in an airplane. And yesterday I had a wierd dream, read about it in the poem section :]

Either way I am in my dads apartment right now, bowl of steaming rice infront of me, and I can't help but think of all the time I want to spend in the future. I don't know where I will spend it, but obvioulsy alot will be in school. I guess what I am trying to say is that life just feels a bit big right now, big not bad mind you, and from here on I know where the road leads me I'm just not sure I want to go there...

Where do you guys want to wander of to?
Leave a comment and let the forum know :]

4 comments:

  1. Känns livet långt, stort och makabert säger du? Nåja, då kommer superpessimisten här...

    Vad har jag att se fram emot egentligen? 60-70 år och sedan träffar döden en liksom ljuset i tunnelen - från det motkörande tåget. Vad kan man göra på de sextio åren? INGET, absolut ingenting. Även om du uppfinner ubåten, eller helikoptern, eller ritar världens kändaste konstverk, så har du ingen till väldigt liten nytta av det.

    Vad gör det för skillnad om alla kommer att känna till dig, Leonardo, om alla förr eller senare dör? Ingen kommer känna till dig, människor kommer bara känna till sådant som de tror att andra känner till.

    Nej, man kan inte lura döden. Liksom en enkel människa, har både mänskligheten och vårt universum ett tidsspann. En början och ett slut. Saker som inte går att ändra på. Hur mycket vi än vill försöka.

    Tellus är dödsdömt. Liksom solen kommer sluta sig till den kyrkogård av döda stjärnor som vi skådar varje klar afton ovanför våra huvuden, kommer inte bara mänsklighetens utan livets låga sluta flamma förr eller senare.

    Men ju mindre vida vyer man tar till sig, desto ljusare ser världen ut i den egna lilla tunneln. Ty ju mindre tunneln är, desto mindre ljus behövs det för att lysa upp den och desto större är man i jämförelse med tåget. Att det inte är hela tåget man ser, utan bara de bländande strålkastarna, har mindre betydelse.

    ReplyDelete
  2. 0.o whoa! så illa känns det inte här borta, blir lite orolig för her pessimist dock... ska inte du göra massor med spännande saker? se inte på det som en resa utan snarare som en joyride så blir det lite bättre! :]

    ReplyDelete
  3. Om det inte känns så illa, är det inte inhemsk Engelsk mat du äter ;-)

    Precis, det ända man kan göra är att ändra inställning. Det är väl bara att hoppa på dressinen och försöka lura trädgårdsmästaren ^^

    ReplyDelete

Please refrain from the use of any kind of inappropriate material